Blandade känslor

Heeeeeej! :D
 
Ja, nu har skolan börjat igen då. Idag faktiskt. Har tänkt att blogga varje dag nu de senaste dagarna men när jag väl ligger i sängen och ska sova så kommer jag på: "Ja, jävlar ja! Skulle ju blogga!" xD
 
Men nåväl, alltid något att skylla på :) 
 
Hade ju även tänkt att berätta om i lördags när jag var i Göteborg vid Packhuskajen. Ni vet Göteborgsfesten som pågår i någon vecka eller två varje år i Göteborg? Då hade de en minnescermoni för Lasse Brandeby. Ni vet, Kurt Olsson, som han är mest känd för. Lasse dog ju förra året i november pga cancer..:love:
För er som har sett, så var hela orginal-Damorkestern där! Återförenade efter 20 år! Sedan var även Tomas Von Brömssen där och talade, Ingvar Oldsberg, Siw Malmqvist, och många fler. Självfallet var Lasse Kronér där och pratade mest, han presenterade gästerna och pratade väldigt mycket om Brandeby, eftersom de under alla dessa år varit riktigt, riktigt goda vänner. 
 
Gud, alltså. Hyllningskvällen var jättefin. Det kunde inte blivit bättre. Ja, förutom att själva Brandeby kanske skulle kunna få vara där..<3 Men annars, jättefint. Grät faktiskt några gånger, men då satte jag på mig solglasögonen..;) Att stå längst fram och lipa när ingen annan gör det skulle vara lite pinsamt..:) Men hela kvällen var så rolig men ändå så känsloladdad. Liksom..show samtidigt som en cermoni för någon som dött? Det är svårt att få det bra. Men det blev bra. Ibland skrattade man och ibland var man mer seriös. Det är ju så det ska vara..:')
 
För mig och för min familj så var ju Lasse Brandeby väldigt speciell eftersom han har hängt med oss genom åren. Jag började kolla riktigt mycket på både Kurt Olsson och "Rena Rama Rolf" för ca ett år sedan. Lite innan han dog, tyvärr. Så det är för mig, först nu som man inser hur jävla bra han var. Han hade en väldigt unik humor och ett unikt sätt att prata och röra sig. 
 
Men ja, han var helt klart en av Sveriges bästa komiker, helt klart :) Han och Galenskaparna & After Shave...:) Fina grejer! :love:
 

 
Ja, känns lite fel att börja prata om min första skoldag på gymnasiet efter det här känsloladdade..:) Dock var denna dag rätt så känsloladdad den med. På olika sätt. Första skoldagen är säkert alla mer eller mindre nervösa. Dock kändes det lite bättre eftersom det är en såpass nära skola som man vandrat omkring i lite då och då under sin uppväxt. Så det är en liten trygghet i sig. 
Något som också känns bra såhär i början är att jag går i samma klass som min kusin, samt mina två klasskamrater som gått med mig i samma klass under hela min skoltid, Max och Linus. Så de var väl dem jag pratade med mest. Så får vi se hur munnarna går imon. ^^
 
 
De flesta var väldigt tysta så man nådde inte riktigt fram till dem. Men det hör väl till det med. 
Ja, så var det lite prat från rektorn och mentorerna, och sedan fick alla gå till sitt klassrum med sin klass, där vi fick busskort, schema, blanketter och lite annat smått och gott. 
Väldigt nöjd med schemat, så det känns som att första terminen i den nya skolan kommer lösa sig, för den är inte såvärst jobbig. Än sålänge har jag inte märkt något. Många håltimmar och sovmornar. Mmmmmm :)
 
Så imon blir det "Programmets dag" där vi delas in i grupper och gör lekar för att lära känna varandra. Sedan börjar schemat på torsdag så smått. Spännande....:)
 
Ja, så detta ser ganska så lovande ut, tycker jag. ^^ En annan liten fördel är att Anna, min kära vän Anna och min andra kära vän Jennifer också går på samma skola! Dock olika linjer då, men känns bra att ha dem där också. Avskyr uppdelningar och farväl..:)
Det är nog både bra och dåligt att ha såna på skolan som man känner, givetvis är det ju dåligt om man vill få erfarenheten att sköta sig själv och hitta nya kompisar och inte bara gå efter var ens gamla kompisar gör. Någon gång skiljs man ju ändå åt och måste hitta nya arbetskamrater, osv. Visst, den erfarenheten är bra. Men jag tror att den får man ändå, på sikt. Ny klass = nya människor, ny skola = nya lärare, ja ni ser själva. 
Det som är bra, det är ju att då har man någon man kan lita på, någon man vet att man har haft roligt med tidigare, och någon att känna sig trygg med som kommer från det gamla, eftersom det ändå är så mycket nytt att ta in när man väl byter skola. Nya betyg, nya lärare, nya elever, nya scheman, nya lektionssalar. Ja, så mycket nytt. Då kan det vara bra att ha någon att stödja på.
 
Så jag tror detta kommer bli jättebra! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback